Insvept i de Primalas slöjor, föddes en jungfru såsom ödet utlovat: Seraphena Mierels framtid har aldrig tillhört henne själv. Utvald redan före sin födelse för att uppfylla den desperata pakt hennes förfader slöt för att rädda sitt folk. Sera måste lämna sitt liv bakom sig och offra sig själv som gemål till den Primala Döden.

Men Seras verkliga öde är den mest välbevarade hemligheten i hela Lasania – hon är inte den beskyddade jungfrun, utan en lönnmördare med ett enda uppdrag, ett enda mål: att få den Primala Döden att bli förälskad, att bli hans last och sedan... att förgöra honom. Misslyckas hon, dömer hon sitt kungarike till en långsam undergång under Rötares våld.

Sera har alltid vetat vad hon är: utvald, gemål, lönnmördare och vapen; en vålnad, aldrig helt formad, men dränkt i blod. Ett monster. Tills han kom in i hennes liv. Tills den Primala Dödens oväntade ord och handlingar skingrade mörkret inom henne. Och hans förföriska beröring tände en passion hon aldrig tillåtit sig att känna – och inte får känna för honom. Men Sera har aldrig haft något val. Hur hon än gör är hennes liv förlorat – det har det alltid varit, ty hon har för evigt berörts av både Livet och Döden.