- Det fattar du väl att jag aldrig skulle bli ihop med Tor, säger jag och skrattar. Tor och jag? Hur knäppt som helst.
Men Vanessa skrattar inte.
- Förlåt, viskar hon. Jag är hemsk. Du är världens bästa vän.
- Du med, säger jag och sväljer.

Vanessa åker till sin pappa i New York över sommarlovet och ska vara borta i flera veckor. Linnéa är kvar hemma med mamma, pappa och världens jobbigaste lillasyster - ingen drömsommar, precis. På badet träffar Linnéa Tor och förstår att han är intresserad av henne. Och snart märker Linnéa att hon är kär tillbaka. Allt hade kunnat vara helt fantastiskt om det inte vore för att Vanessa också är jättekär i Tor. Linnéas sommar förvandlas till något superhärligt, men på samma gång känns allt helt hemskt. Varje gång hon ska skypa med Vanessa får hon ont i magen. Hon börjar ljuga och smyga. Bästa vänner ljuger inte för varandra, bästa vänner sviker inte. Men ska Vanessa och Linnéa verkligen fortsätta vara bästa vänner?

Linnéas och Vanessas vänskap har stormat och lappats ihop i de tre tidigare böckerna i serien. Men ska man verkligen vara vän med någon som sviker gång på gång? Kanske är Linnéa och Vanessa inte bra för varandra. Kanske är det dags att bryta - för alltid den här gången. Ett slut kan ju vara början på något nytt.

Precis som i Långt ifrån cool, Långt ifrån kär och Långt ifrån liten handlar det om vänskap och svek och igenkänningsfaktorn är skyhög. Ingrid Olsson hittar rakt in i hjärtat på läsarna.