Denna bok presenterar en semiotisk metod för drama- och föreställningsanalys och kan med fördel fungera som en introduktion i ämnet teatervetenskap. Den tar även hänsyn till utvecklingen inom ämnet under 1900-talets sista decennier på tröskeln till ett nytt årtusende.
   Boken hämtar material och exempel från kända dramatiska verk och betydande teateruppsättningar.

Idén att teatern förmedlar betydelser med hjälp av tecken är nästan lika gammal som teatern själv. Under 1900-talet uppfylldes de stora teaterteoretikerna av liknande tankar och semiotiken gav oss redskap för att analysera teaterns tecken. Teatersemiotiken har på senare år utsatts för sund kritik och självrannsakan och utgör numera en gemensam plattform för många metoder inom teatervetenskapen. Boken är i första hand avsedd för studenter vid universitet och högskolor, men den riktar sig också till teater- och kulturarbetare, samt till en teaterintresserad allmänhet.